måndag 26 oktober 2009

Kusligt i Appalacherna!

Till att börja med så vill vi bara be om ursäk för att bloggen varit så ouppdaterad ett tag nu, men tro det eller ej, men vi lever och vi mår bättre än aldrig förr!

Vi är numera ute på vift i Virginia för att hälsa på massa kompisar på olika skolor. Just nu befinner vi oss nere i södra Virginia i en liten stad som heter Danville, där vi bor i "Swedes House". Detta namn kommer sig av att det är ett hus med studenter där majoriteten i huset är just svenskar.

Det har hänt mycket sedan vi sist skrev, så jag vet inte för mitt liv hur jag ska kunna sammanfatta alla dessa blandade upplevelser i ett enda blogginlägg, men jag ska göra mitt bästa!

I fredags vid lunchtid (amerikansk tid) rullade vi ut från autoteam i new jersey med vår leasade bil. Det blev en lång dag med mycket körning då vi var väldigt sugna på att snabbt komma ner till alla våra vänner i Virginia.
Senare samma kväll sitter vi således på en McDonalds (som det för övrigt har blivit en hel del av denna resa) utanför Richmond i Virginia och klurar på vart vi ska åka.
Det håll som kompassen till slut landade på var västerut och alltså till West Virginia och West Virginia University där vi känner två killar vid namn Hunter och Bryce, som hade ett party som väntade på oss.

Dock visade det sig vara lättare sagt än gjort att köra dit från Richmond, då vi var tvungen att korsa hela Apalacherna. Och, övermodiga som vi ibland har en tendens att vara, skulle vi givetvis göra detta redan samma kväll/natt! Nu med facit i han inser vi att det kanske inte var dt smartaste beslut vi tagit i våra liv men det var hur som helst en fruktansvärt fräck upplevelse!
Tänk er själva att köra i ett kolsvart stormigt Appalacherna, där nedfallna träd är lika vanliga som rödljus och där det är fler vilddjur som korsar vägen än människor!
Hur som helst, en övernattning i Appalacherna blev det och nästa dag vid lunch var vi framme vid vårt första college-stopp.

Efter att ha sett en och annan amerikans college-film i sina dar så var förväntningarna inför kvällen självklart skyhöga. Och var det så fantastiskt som det låter? Svaret på den frågan är: OJA!

West Virginia Unervsity ligger i en stad i norra West Virginia som heter Morgantown. En hyffsat stor stad som till större delen populeras av studenter.
Detta fick vi i allra högsta grad uppleva när vi rullade in i staden med vår "Mördar-Van" bara en knapp timma innan universitetets egna fotbollag skulle spela mot ett annat skollag. Ingen Big Deal tänkte vi, men det var vi nog också ensamma om att tänka.
För er som är lika ovetande om att denna sport är så stor (amerikansk fotboll) som vi var tills i helgen kan vi tala om att varje match drar ungefär 60 000 åskådare! Helt sjukt!
Det var som en stor fest i hela staden och lustigt nog var alla klädda i Gult och Blått. Dock inte i syfte av att se svensk ut, men ändå en härlig syn!

Efter West Virginia bar det av söderut igen och tillbaka till delstaten Virginia. Och längre än så har vi inte kommit, för som jag nämnde ovan sitter vi i södra Virginia och lägger upp planer för resterande delen av veckan.

Varma hälsningar från ett soligt McDonalds-land!

4 kommentarer:

Fredrik Hagslätt sa...

Jag vill också heta Hunter. de va ju asballt!! =D

Simon sa...

Fyfan i helvete vad jävla avundsjuk jag är just nu!

Robert: det som saknas är antingen "en öppen bil" eller "en gammal dodge", har jag rätt? ;)

/ Simon

Robban sa...

Hahaha Simon du kunde inte ha mer rätt där!

Och på tal om Uffe så saknar jag hans musik som fan! Synd att hans skivor inte finns på Wall-mart, haha!
/Robert

Simon Ström sa...

Har du inte I-pod eller nåt, då? Eller Spotify vid något stopp någonstans?

Jag har precis börjat läsa Jack. Den är jävligt bra än så länge!

Men apropå det senaste inlägget: på lördag ska jag till Gekås - då jävlar blir det billigt ;D

/ Simon