fredag 13 november 2009

Viva Las Vegas!

Aspen - Canyonland - Grand Canyon - Las Vegas. Inte vilken resrutt som helst. Pa denna lilla stracka har vi sett 2 av 30 olika saker man bor ha sett innan man dor. Vi stormar fram mot ett snart fullspackat liv, kan man nastan saga.
Om inte annat sa tror jag inte livet har sa mycket mer att erbjuda oss an vad det just nu gor.

Som ni forstar av inlaggets rubrik samt av den lilla resebeskrivning jag gav er, sa sitter vi just nu i Las Vegas. Staden som verkligen aldrig sover. Detta fick vi erfara igar redan igar.
Det var efter morkrets inbrott som vi med varan killer-van rullade in i Las Vegas och dess neonupplysta gator och pyramider och jag vet inte vad.
Vi har idag strosat runt pa gatorna och sett allt fran kopior pa Caesars gamla romaremperium, New York, Moskva, Paris och jag vet inte vad. I denna stad fascineras knappt av vad som finns har, utan snarara vad som inte finns har. Las Vegas har verkligen allt.

Dock ska vi inte sticka under stolen med att vi mottes av en trakig erfarenhet av staden igar. Planen var att snabbt och enkelt hitta en camping nagorlunda centralt i staden, vilket vi ocksa gjorde. Det som daremot gjorde oss lite griniga var att det var, tro det eller ej, 21 ars grans pa att campa har! Ibland borjar man ju undra vart varlden ar pa vag... I europa far man i manga lander dricka alkohol redan vid 16 ars alder, i Las Vegas far man inte ans campa forrans man fyllt 21. Patetiskt!

I all frustration satte vi oss istallet i bilen och korde ut fran staden i hopp om att hitta en "normal" camping. Detta resulterade att vi till slut stannade bilen och sov ute i oknen mitt emot en dygnet-runt-oppet shellmack!

Men det var det om Las Vegas det, for mer tror jag inte vi kan beskriva denna fantastiska stad med stavelser. Detta ar en stad som maste upplevas pa plats, helt klart!

Men resan hit fran Aspen var som jag namnde ovan en lang och underhallande resa. Vart forsta stopp var Canyonland nationalpark som var mycket vackert. Dock sa tog vi oss en an gang vatten over huvudet. Vi, eller snarare, Jonathan, foll for frestelsen att ge sig ut pa de smala, nastan "off-road"-vagarna som ledde ner i Canyonerna. For er som inte vet hur sadana ser ut kan jag rekomendera att googla pa det! Pa vag ut i oken och mot sick-sack vagarna som skulle ta oss ner till floddalen stod det skyltar som tydligt beskrev att det var ett maste med fyrhjulsdrift och rekomenderat med kedjor. Detta har vi inget av, men tva extremt coola cowboys hade vi i bilen: Jonathan och Robert. Vad mer kan behova, tankte vi. Dock kom vi pa andra tankar halvvags ner till dalen da vi i en svang skymtade 3 bilvrak som hade akt over kanten. Det var da vi insag allvaret och lyckade med nod och nappe vanda bilen och ta oss upp igen. Ett minne for livet, Oh yes!

Efter denna skakande upplevelse begav vi oss ner mot Grand Canyon och dess nationalpark. Vart att namna ar att Grand Canyon ar ett av varldens atta underverk, vilket vi forstod mycket val nar vi med vara blotta ogon sag dess skonhet. Vilken natur! Jag kan sitta har och skriva tusentals synonymer till vacker, men jag tror anda inte detta skulle vara tillrackligt far att ge en rattvis beskrivning av den fina natur som finns i Grand Canyon. Rekomenderas starkt fran oss att besokas om ni nagon gang satter er fot i usa.

Fran Grand Canyon bar det sedan av till Las Vegas via Hoover-dammen. En hyffsat cool upplevelse det med. For er som inte vet vad hoover-dammen ar for nanting kan vi rekomendera att poppa er en skal med popcorn och se filmen jagad.

Det var allt om det som hant, sa nu lite om det som komma skall.
Imorgon bar det av till Death Valley, som ar usa:s varmaste punkt och enligt vad vi hort en mycket vacker oken. Sedan bar det av ner mot San Diego for att sedan kora pa den vackra motorvagen langs Californiens kust upp mot Los Angeles och Santa Barbara, dar vi ska festa i syfte att fira thanksgiving med en amerikansk van, Capriel som hon heter, (samma van som vi senare ska fira jul med i Seattle).

Nu ska vi ut i oken-natten och se vart neonljusen tar oss!

Stand by for more information!

3 kommentarer:

Simon Ström sa...

Tjena!

Vilket datum var det ni var hemma nu igen? Och vilken tid kommer ni hem det datumet? ;D

Sverige-uppdatering:
"The Yardfunkers & Louise" gick vidare i Partillerocken
Simon kan inte åka till USA och har skitjobbigt med ämnet Anatomi & Fysiologi på cellnivå
Simon har sett en cheerleading-film med Daytona
Torslandaskolan har brunnit ned

Simon har ny dator och ny mobiltelefon!
Simon tycker FM2010 är det bästa spelet någonsin
The Yardfunkers kommer antagligen att spela på restaurang Parken i ganska bra timing med er hemkomst!
Semifinalen av Partillerocken kommer att sändas i webradio den 5 december 18.30 (12.30 i östra usa, räkna ut resten själva), kanalen partille 88!

Det var min lägesuppdatering, vi ses om 2 månader lite drygt! ;)

/ Simon

Robert sa...

Hahaha, skont o fa lite uppdatering Simon! Blev ruggigt avundsjuk angaende datorn och FM :) Jonthe hettade till lite med daytona, hahaha!

Vi kommer hem 19 jan klockan 20.22 till gbg! Nar lirar ni pa parken? hade vart kul som fan o se!! ;)

Ha det gott!

Simon sa...

Tråkig tid att komma hem! Tänkte att man kunde mött upp er i Stockholm eller nåt... Hade vart skönt att komma iväg från Göteborg lite grann iaf när det inte blir New York... Men har ju skola då! Tror tillochmed jag har tenta den dagen ;)

Andra hälften av januari, någon dag där spelar vi! :)