Vi har de senaste dagarna bott i det legendariska "Swedes House", vilket ligger i Danville, Virginia. Vi kom hit i söndagskväll med tanken om att kanske stanna ett par dagar för att sedan ge oss ut på vägen igen. Det visade sig dock att vår kärlek till detta residens var större än vad vi väntat oss, så här sitter vi fortfarande.
Dock, som rubriken på detta inlägg avslöjar, så åker vi härifrån imorn. En smula sorgligt må vi erkänna.
Det enda som inte är bra med detta Swedes House är (förvisso ett i-landsproblem, men ändå ett stort sådant för oss) att Jonathan Gustafsson och Richard Björnander ständigt, slår våra rekord på icopter (ett spel på Jonthes iphone).
Dock har vi ett par långa körsträckor framför oss där vi ges tillfälle till revansch.
Menmen, eftersom jag inte tror alla som läser denna blogg förstod vad det där handlade om, så fortsätter jag nu berättandet av den saga om utspelar sig i USA just nu.
Imorgon bär det av till staden Radford och universitetet där. Våra visioner med denna del av resan är att stanna i radford över helgen och fira halloween där med några amerikanare (och kanske svenskar?!) som vi känner sedan tidigare.
Radford är förmodligen vårt sista stopp i delstaten Virginia, så efter helgen ligger vägarna redo för the Killer-Van!
Och självklart måste man väl passa på att reta er lite i detta kalla och dyra landet Sverige genom att låta er få veta hur billigt det är med kläder här.
Då snackar vi kläder i allmänhet och märkeskläder i synnerhet!
Tänk er att kunna shoppa Ralph Lauren-skjortor till lägre priser än vad ni köper skjortor för på HM hemma. Och Nej, dessa är INTE fejk!
Sug på den karamellen!
Men nu ska vi sluta retas! Jag är säker på att ni hellre läser om hur vi mår och vad vi gör, så just därför så ska ni istället få avsluta detta blogginlägg med vetskapen om att vi har tillbringat kvällen på ett steakhouse här i Danville med alla från Swedes House.
En underbar kväll för att fatta sig kort.
Mer av oss kommer om några dagar, och om vi inte uppdaterar här innan Halloween så önskar vi er alla en riktigt trevlig sådan!
"Killarna krossade det förlovade landet i väster" - januari 2010
"Tillbaka i Sverige efter 2000 mil i skåpbil" - januari 2010
"Drömresan till USA" - februari 2011
I denna blogg kan du läsa allt ifrån hur vi sov på en parkbänk i Bratislava, hur vi upplevde Oktoberfesten i München
till
livet på USA:s vägar.
Men du kan också följa oss på våra äventyr som reseledare ute i världen.
Jonathan jobbar åt Solresor på Teneriffa och Robert jobbar åt Ving på Rhodos
onsdag 28 oktober 2009
måndag 26 oktober 2009
Kusligt i Appalacherna!
Till att börja med så vill vi bara be om ursäk för att bloggen varit så ouppdaterad ett tag nu, men tro det eller ej, men vi lever och vi mår bättre än aldrig förr!
Vi är numera ute på vift i Virginia för att hälsa på massa kompisar på olika skolor. Just nu befinner vi oss nere i södra Virginia i en liten stad som heter Danville, där vi bor i "Swedes House". Detta namn kommer sig av att det är ett hus med studenter där majoriteten i huset är just svenskar.
Det har hänt mycket sedan vi sist skrev, så jag vet inte för mitt liv hur jag ska kunna sammanfatta alla dessa blandade upplevelser i ett enda blogginlägg, men jag ska göra mitt bästa!
I fredags vid lunchtid (amerikansk tid) rullade vi ut från autoteam i new jersey med vår leasade bil. Det blev en lång dag med mycket körning då vi var väldigt sugna på att snabbt komma ner till alla våra vänner i Virginia.
Senare samma kväll sitter vi således på en McDonalds (som det för övrigt har blivit en hel del av denna resa) utanför Richmond i Virginia och klurar på vart vi ska åka.
Det håll som kompassen till slut landade på var västerut och alltså till West Virginia och West Virginia University där vi känner två killar vid namn Hunter och Bryce, som hade ett party som väntade på oss.
Dock visade det sig vara lättare sagt än gjort att köra dit från Richmond, då vi var tvungen att korsa hela Apalacherna. Och, övermodiga som vi ibland har en tendens att vara, skulle vi givetvis göra detta redan samma kväll/natt! Nu med facit i han inser vi att det kanske inte var dt smartaste beslut vi tagit i våra liv men det var hur som helst en fruktansvärt fräck upplevelse!
Tänk er själva att köra i ett kolsvart stormigt Appalacherna, där nedfallna träd är lika vanliga som rödljus och där det är fler vilddjur som korsar vägen än människor!
Hur som helst, en övernattning i Appalacherna blev det och nästa dag vid lunch var vi framme vid vårt första college-stopp.
Efter att ha sett en och annan amerikans college-film i sina dar så var förväntningarna inför kvällen självklart skyhöga. Och var det så fantastiskt som det låter? Svaret på den frågan är: OJA!
West Virginia Unervsity ligger i en stad i norra West Virginia som heter Morgantown. En hyffsat stor stad som till större delen populeras av studenter.
Detta fick vi i allra högsta grad uppleva när vi rullade in i staden med vår "Mördar-Van" bara en knapp timma innan universitetets egna fotbollag skulle spela mot ett annat skollag. Ingen Big Deal tänkte vi, men det var vi nog också ensamma om att tänka.
För er som är lika ovetande om att denna sport är så stor (amerikansk fotboll) som vi var tills i helgen kan vi tala om att varje match drar ungefär 60 000 åskådare! Helt sjukt!
Det var som en stor fest i hela staden och lustigt nog var alla klädda i Gult och Blått. Dock inte i syfte av att se svensk ut, men ändå en härlig syn!
Efter West Virginia bar det av söderut igen och tillbaka till delstaten Virginia. Och längre än så har vi inte kommit, för som jag nämnde ovan sitter vi i södra Virginia och lägger upp planer för resterande delen av veckan.
Varma hälsningar från ett soligt McDonalds-land!
Vi är numera ute på vift i Virginia för att hälsa på massa kompisar på olika skolor. Just nu befinner vi oss nere i södra Virginia i en liten stad som heter Danville, där vi bor i "Swedes House". Detta namn kommer sig av att det är ett hus med studenter där majoriteten i huset är just svenskar.
Det har hänt mycket sedan vi sist skrev, så jag vet inte för mitt liv hur jag ska kunna sammanfatta alla dessa blandade upplevelser i ett enda blogginlägg, men jag ska göra mitt bästa!
I fredags vid lunchtid (amerikansk tid) rullade vi ut från autoteam i new jersey med vår leasade bil. Det blev en lång dag med mycket körning då vi var väldigt sugna på att snabbt komma ner till alla våra vänner i Virginia.
Senare samma kväll sitter vi således på en McDonalds (som det för övrigt har blivit en hel del av denna resa) utanför Richmond i Virginia och klurar på vart vi ska åka.
Det håll som kompassen till slut landade på var västerut och alltså till West Virginia och West Virginia University där vi känner två killar vid namn Hunter och Bryce, som hade ett party som väntade på oss.
Dock visade det sig vara lättare sagt än gjort att köra dit från Richmond, då vi var tvungen att korsa hela Apalacherna. Och, övermodiga som vi ibland har en tendens att vara, skulle vi givetvis göra detta redan samma kväll/natt! Nu med facit i han inser vi att det kanske inte var dt smartaste beslut vi tagit i våra liv men det var hur som helst en fruktansvärt fräck upplevelse!
Tänk er själva att köra i ett kolsvart stormigt Appalacherna, där nedfallna träd är lika vanliga som rödljus och där det är fler vilddjur som korsar vägen än människor!
Hur som helst, en övernattning i Appalacherna blev det och nästa dag vid lunch var vi framme vid vårt första college-stopp.
Efter att ha sett en och annan amerikans college-film i sina dar så var förväntningarna inför kvällen självklart skyhöga. Och var det så fantastiskt som det låter? Svaret på den frågan är: OJA!
West Virginia Unervsity ligger i en stad i norra West Virginia som heter Morgantown. En hyffsat stor stad som till större delen populeras av studenter.
Detta fick vi i allra högsta grad uppleva när vi rullade in i staden med vår "Mördar-Van" bara en knapp timma innan universitetets egna fotbollag skulle spela mot ett annat skollag. Ingen Big Deal tänkte vi, men det var vi nog också ensamma om att tänka.
För er som är lika ovetande om att denna sport är så stor (amerikansk fotboll) som vi var tills i helgen kan vi tala om att varje match drar ungefär 60 000 åskådare! Helt sjukt!
Det var som en stor fest i hela staden och lustigt nog var alla klädda i Gult och Blått. Dock inte i syfte av att se svensk ut, men ändå en härlig syn!
Efter West Virginia bar det av söderut igen och tillbaka till delstaten Virginia. Och längre än så har vi inte kommit, för som jag nämnde ovan sitter vi i södra Virginia och lägger upp planer för resterande delen av veckan.
Varma hälsningar från ett soligt McDonalds-land!
torsdag 22 oktober 2009
Bilen ar kirrad! Nu satter vi kurs mot Virginia
Annu en lang och solig dag har passerat i The Big Apple. Aven denna dag hande det mirakel nar jonathan och robert var i farten. Nu ar dealen med bilen helt klar och den vantar startklar pa oss att koras ut fran New Jersey redan imorgon formiddag.
Var forsta destination blir efter manga om och men, samt beroende pa att vi dar har kontakter, blir West Virginia.
Det som vantar dar ar det ingen som vet. Onej! Men en sak star redan skrivet i stjarnorna... Det kommer bli en sju-i-helsikes helg!
Var kontakt pa orten fixar oss gratis Party samt fotbollsmatch, inte illa pinkat!
Men mer om dagen som gatt:
Det som stod pa schemat idag var helt klart guidning. Men det ar inte allt for latt att hitta i en stad som New York, sa vi tog in experthjalp i form av Mr Collin Wagner!
Detta ar alltsa en kille som Robert kanner sen innan och vars bror bor i New York (Collin i sin tur bor hos sin bror i veckan).
Sa nu har vi nastintill vart overallt i New York och benen ar mer forlamade an nansin! Den ar inte liten denna stad...
Men till alla er dar hemma: Tryck pa bromsen, for det gor inte vi! - Road 66, here we come!
Var forsta destination blir efter manga om och men, samt beroende pa att vi dar har kontakter, blir West Virginia.
Det som vantar dar ar det ingen som vet. Onej! Men en sak star redan skrivet i stjarnorna... Det kommer bli en sju-i-helsikes helg!
Var kontakt pa orten fixar oss gratis Party samt fotbollsmatch, inte illa pinkat!
Men mer om dagen som gatt:
Det som stod pa schemat idag var helt klart guidning. Men det ar inte allt for latt att hitta i en stad som New York, sa vi tog in experthjalp i form av Mr Collin Wagner!
Detta ar alltsa en kille som Robert kanner sen innan och vars bror bor i New York (Collin i sin tur bor hos sin bror i veckan).
Sa nu har vi nastintill vart overallt i New York och benen ar mer forlamade an nansin! Den ar inte liten denna stad...
Men till alla er dar hemma: Tryck pa bromsen, for det gor inte vi! - Road 66, here we come!
onsdag 21 oktober 2009
The Big Apple... i mean the big VAN!
Har sitter vi nu med darrande knan i stadsdelen harlem i New York City.
Det har varit ett par tuffa och intensiva dagar sedan vi anlande, med mycket "jobb". Ja, det kanns ju nastan oforskamt att kalla det jobb nar man gar runt i varldens kanske trendigaste stad och kollar pa bilar.
Men det ar inte sa glamorost som vi hade trott. Men, med en erfaren bilhandlare i spetsen (Jonathan Olsson), och en utbildad ekonom (Robert Sundholm) har vi verkligen shockat dessa foretag rejalt: AAA, MRF, AC Auto Sales m.fl.
Alla dessa foretag motte oss med viss skepsis och stora vaggar. Men som vi brukar saga: Det som inte dodar, det starker.
Med detta och radslan att misslyckas var det med en viss nervositet vi satte oss pa taget till New Jersey dar vi skulle sitta i forhandlingar med en nationell bilhandlare.
Och tro vad ni vill, men javlar i mig, ni kommer alla satta i halsen nar ni ser bilen som ordagrant kommer vara vart hem de narmaste manaderna!
For ovrigt har vi det helt underbart i mojligheternas land men har tyvarr inte hunnit se sa mycket av New York annu, sa i morgon blir det att vara turist (skall for ovrigt vara 21 grader och sol har imorn, HAHA!).
Det var allt fran oss men vi ska uppdatera sa snart vi far chansen!
PS. Road 66 kommer snart se den fetaste V8 motorn bullra fram pa mycket, mycket lange!
Auf Wiedersehen!
Det har varit ett par tuffa och intensiva dagar sedan vi anlande, med mycket "jobb". Ja, det kanns ju nastan oforskamt att kalla det jobb nar man gar runt i varldens kanske trendigaste stad och kollar pa bilar.
Men det ar inte sa glamorost som vi hade trott. Men, med en erfaren bilhandlare i spetsen (Jonathan Olsson), och en utbildad ekonom (Robert Sundholm) har vi verkligen shockat dessa foretag rejalt: AAA, MRF, AC Auto Sales m.fl.
Alla dessa foretag motte oss med viss skepsis och stora vaggar. Men som vi brukar saga: Det som inte dodar, det starker.
Med detta och radslan att misslyckas var det med en viss nervositet vi satte oss pa taget till New Jersey dar vi skulle sitta i forhandlingar med en nationell bilhandlare.
Och tro vad ni vill, men javlar i mig, ni kommer alla satta i halsen nar ni ser bilen som ordagrant kommer vara vart hem de narmaste manaderna!
For ovrigt har vi det helt underbart i mojligheternas land men har tyvarr inte hunnit se sa mycket av New York annu, sa i morgon blir det att vara turist (skall for ovrigt vara 21 grader och sol har imorn, HAHA!).
Det var allt fran oss men vi ska uppdatera sa snart vi far chansen!
PS. Road 66 kommer snart se den fetaste V8 motorn bullra fram pa mycket, mycket lange!
Auf Wiedersehen!
onsdag 16 juli 2008
Fran Sabenerstrasse till red light district
Fran ost till vast. Fran Bratislava till Amsterdam.
Nu sitter vi har, dagen innan vi lamnar kontinenten for det avlanga landet i norr. Det har hant mycket sedan vi skrev sist, sa har far ni en liten uppdatering i kronoligsk ordning.
Nar vi lamnade Bratislava var siktet installt pa amsterdam, men med ett bayern-fans i spetsen kunde vi inte lata bli att spendera en dag och en natt i Bayerns huvudstad, Munchen.
Och som ni kanske kan tanka er, var det en harlig tid med en exalterad jonthe i munchen. Han var som ett barn pa julafton, som en gottegris i en godisbutik. Men aven jag, som kanske inte ar bayern munchens storsta fan, maste fa lov att erkanna att det var faktiskt frackt att se deras arena samt traningsanlaggning.
Det lustiga var att nar vi var pa traningsanlaggningen sa slutade det med att vi gick darifran med att eventuellt ha fixat biljetter till en Bayern Munchen match i host. Mitt i oktoberfestivalen dessutom! Sa aventyren fortsatter i host!
Efter munchen blev det dock dags att lamna osteuropa bakom sig och kliva over till den vastra sidan och staden Amsterdam.
Med ett nattag, som sa manga ganger forr, fick vi kanske en och annan minut somn, men inte var det mycket. Kan ju lungt saga att det formodligen var den knepigaste tagresan hittils. Vi holl nastan pa att bli avslanngda bla for vi inte hade ngn reservation!? Lite halvt irriterande nar dom sagt till oss pa tagstationen att vi inte behovde nagon... Hade ju vart natt, blitt utkastad mitt i natten nanstans i tyskland..
Val i amsterdam handlade den forsta formiddagen om, som allt for manga ganger innan, att leta upp ett hostel med ett bra pris. Vilket var lattare sagt an gjort.
De flesta hostel var fullbokade eller svindyra, med som pa ett bananskal slank vi in i ett trevligt och inte allt for dyrt hostel. Time for en powernap! Medans robert sov djupare an en djuphavsgrav sa sprang jonthe runt bade pa stan och pa hostelet. Han hann ocksa med att flirta in sig hos tva danska tjejer som delade rum med oss och 16 andra. Dom var mycket trevliga, vilket aven dom verkade tycka om oss, sa vi gick sedan ut med dom pa kvallen.
Det var da dags for biljardmatch mellan Sverige och Danmark. Och det ar inte helt utan med en tar i ogat jag maste medge att Danmark vann kampen om norden for denna gangen i en mysig liten pub i amsterdam. Lillebror slog storebror, som man sager. Trots detta fortsatte kvallen i glada miner och blev mycket trevlig!
Och nu, den sista hela dagen pa luffen, har blivit att vi strosat runt i den mysiga kanalstaden amsterdam. Vi har sjalvklart ocksa hunnit med en powernap for att ikvall orka med att ta avsked av europa!
Sa imorgon klockan 22.15 kliver vi av taget fran kopenhamn och kommer med finare vader till sverige, hoppas vi. Kanske med glada miner, om inte annat.
Sa vi ses snart, hall ut!
Halsningar fran oss!
Nu sitter vi har, dagen innan vi lamnar kontinenten for det avlanga landet i norr. Det har hant mycket sedan vi skrev sist, sa har far ni en liten uppdatering i kronoligsk ordning.
Nar vi lamnade Bratislava var siktet installt pa amsterdam, men med ett bayern-fans i spetsen kunde vi inte lata bli att spendera en dag och en natt i Bayerns huvudstad, Munchen.
Och som ni kanske kan tanka er, var det en harlig tid med en exalterad jonthe i munchen. Han var som ett barn pa julafton, som en gottegris i en godisbutik. Men aven jag, som kanske inte ar bayern munchens storsta fan, maste fa lov att erkanna att det var faktiskt frackt att se deras arena samt traningsanlaggning.
Det lustiga var att nar vi var pa traningsanlaggningen sa slutade det med att vi gick darifran med att eventuellt ha fixat biljetter till en Bayern Munchen match i host. Mitt i oktoberfestivalen dessutom! Sa aventyren fortsatter i host!
Efter munchen blev det dock dags att lamna osteuropa bakom sig och kliva over till den vastra sidan och staden Amsterdam.
Med ett nattag, som sa manga ganger forr, fick vi kanske en och annan minut somn, men inte var det mycket. Kan ju lungt saga att det formodligen var den knepigaste tagresan hittils. Vi holl nastan pa att bli avslanngda bla for vi inte hade ngn reservation!? Lite halvt irriterande nar dom sagt till oss pa tagstationen att vi inte behovde nagon... Hade ju vart natt, blitt utkastad mitt i natten nanstans i tyskland..
Val i amsterdam handlade den forsta formiddagen om, som allt for manga ganger innan, att leta upp ett hostel med ett bra pris. Vilket var lattare sagt an gjort.
De flesta hostel var fullbokade eller svindyra, med som pa ett bananskal slank vi in i ett trevligt och inte allt for dyrt hostel. Time for en powernap! Medans robert sov djupare an en djuphavsgrav sa sprang jonthe runt bade pa stan och pa hostelet. Han hann ocksa med att flirta in sig hos tva danska tjejer som delade rum med oss och 16 andra. Dom var mycket trevliga, vilket aven dom verkade tycka om oss, sa vi gick sedan ut med dom pa kvallen.
Det var da dags for biljardmatch mellan Sverige och Danmark. Och det ar inte helt utan med en tar i ogat jag maste medge att Danmark vann kampen om norden for denna gangen i en mysig liten pub i amsterdam. Lillebror slog storebror, som man sager. Trots detta fortsatte kvallen i glada miner och blev mycket trevlig!
Och nu, den sista hela dagen pa luffen, har blivit att vi strosat runt i den mysiga kanalstaden amsterdam. Vi har sjalvklart ocksa hunnit med en powernap for att ikvall orka med att ta avsked av europa!
Sa imorgon klockan 22.15 kliver vi av taget fran kopenhamn och kommer med finare vader till sverige, hoppas vi. Kanske med glada miner, om inte annat.
Sa vi ses snart, hall ut!
Halsningar fran oss!
söndag 13 juli 2008
Bratislava - 4 toasts
Efter att gatt runt som vanligt i flera timmar o leta hostel sa hittade vi ett 10 minuter med sparvagn utanfor Bratislava centrum. Men de dar timmarna innan hade vi blivit bortflyttade av polis mm nar vi forsokte slagga pa en parkbank pa ett torg. Nar vi kom till Hostelet sa blev vi lite fundersamma. Hostelet hade namnet Red Star Hostel vilket visa att dem var über komunister. Men vi som har sett det mesta pa denna resan var riktigt trotta och tog ett billigt rum och la oss o tog vart efterlangtade powernap. Kan medge att det blev nog det langsta powernapet hitills. Den varade i drygt fyra timmar och nar Jonte vaknade av en snarkande Robert fick han ett trevligt bemotande. En Svensk snart utbildad officer fran Smaland hade fatt samma rum. Mycket trevlig kille som vi sedan kom att spendera vara tva dagar och natter i staden tillsammans med.
Nar vi hade bekantat oss med Johan som han hette, gjort i ordning oss, atit mm sa tog vi reda pa bra klubbar, barer mm och gick ut i det fesljumma morka Bratislava mot the old town.
Vi maste saga att innan vi drog till Bratislava sa hade vi lite fordommar att det skulle vara en riktig skethola men helt klart andrad uppfattning. Efter att vi hade strosat runt i the old town pa nagra barer var vi redo att ta nasta steg mot en klubb som lag vid hamnen Cirkus Barrock. Riktigt bra nattklubb dar vi bekanta oss med ett par tjejer fran Bratislava och fick aven en hel del tips vart vi skulle ga. Efter en stund dansande dar sa hade klockan gjort sitt o vi drog oss hemmat.
Morgondagen blev att vi vaknade upp vid halv ett och drog ganska omgaende ut och explorade staden vilket hade en hel del spannande saker att erbjuda. Vi var pa Bratislava museeum och sag deverse olika grejer som dodskammare mm. Senare sag vi aven ett slott fran 1400- talet pa toppen av Bratislava dar vi fick se en fin utsikt. Nar kvallen borjade narma sej sa drog vi till en Slovakisk pub dar vi drog ganska omgaende vidare fran da vi inte kande oss jatte valkommna. Efter ett par runder i gamlestaden borjade klockan narma sej midnatt och Jonte forsokte kontakta en tjej som vi traffade fran gardagens kvall. Men hon hade inte samma planer som vi.. Johan ringde da sin tankte Couchsurfing tjej o fraga om hon ville traffas. Sa vi drog med henne till Cirkus, men denna gangen var det inget att hanga i granen. Sa vi smet ganska fort till en nattklubb vars namn var Charlies. Dar blev natten dock aningen battre.
Och nu sitter vi har, med en hel del fordommar befriade om annu ett land och vantar pa att tyskt stal ska ta oss vidare till jonthes hemstad (man borjar ju fan undra....), alltsa munchen.
En sista sak som bor namnas innan detta inlagg ar over ar att det nu ar bekrfatat att jonthe verkligen ar en toffel!!
Jag behover inte ga in pa nagra detaljer, men jag har nu sett med egna ogon hur en tjej kan fa jonthes planbok att krympa snabbare an blixten...
Och nej, det e ingen prostituion vi snackar om, tack och lov.
Auf Wiedersehen
Nar vi hade bekantat oss med Johan som han hette, gjort i ordning oss, atit mm sa tog vi reda pa bra klubbar, barer mm och gick ut i det fesljumma morka Bratislava mot the old town.
Vi maste saga att innan vi drog till Bratislava sa hade vi lite fordommar att det skulle vara en riktig skethola men helt klart andrad uppfattning. Efter att vi hade strosat runt i the old town pa nagra barer var vi redo att ta nasta steg mot en klubb som lag vid hamnen Cirkus Barrock. Riktigt bra nattklubb dar vi bekanta oss med ett par tjejer fran Bratislava och fick aven en hel del tips vart vi skulle ga. Efter en stund dansande dar sa hade klockan gjort sitt o vi drog oss hemmat.
Morgondagen blev att vi vaknade upp vid halv ett och drog ganska omgaende ut och explorade staden vilket hade en hel del spannande saker att erbjuda. Vi var pa Bratislava museeum och sag deverse olika grejer som dodskammare mm. Senare sag vi aven ett slott fran 1400- talet pa toppen av Bratislava dar vi fick se en fin utsikt. Nar kvallen borjade narma sej sa drog vi till en Slovakisk pub dar vi drog ganska omgaende vidare fran da vi inte kande oss jatte valkommna. Efter ett par runder i gamlestaden borjade klockan narma sej midnatt och Jonte forsokte kontakta en tjej som vi traffade fran gardagens kvall. Men hon hade inte samma planer som vi.. Johan ringde da sin tankte Couchsurfing tjej o fraga om hon ville traffas. Sa vi drog med henne till Cirkus, men denna gangen var det inget att hanga i granen. Sa vi smet ganska fort till en nattklubb vars namn var Charlies. Dar blev natten dock aningen battre.
Och nu sitter vi har, med en hel del fordommar befriade om annu ett land och vantar pa att tyskt stal ska ta oss vidare till jonthes hemstad (man borjar ju fan undra....), alltsa munchen.
En sista sak som bor namnas innan detta inlagg ar over ar att det nu ar bekrfatat att jonthe verkligen ar en toffel!!
Jag behover inte ga in pa nagra detaljer, men jag har nu sett med egna ogon hur en tjej kan fa jonthes planbok att krympa snabbare an blixten...
Och nej, det e ingen prostituion vi snackar om, tack och lov.
Auf Wiedersehen
torsdag 10 juli 2008
"Vartfarn ar alperna, da?!"
Efter att i en hel dag strosat runt i det forna romarikets ruiner var man bra trott. Sa mycket att se, sa mycket att uppleva. Pa sa kort tid dessutom! Det var maffigt. Kanske bland de frackaste vi sett nagansin. Tack vare att vi tog en guidad tur, som ledde oss allt fran inne i colloseum till kejsarens sovrum, vet vi nu vilka som egentligen byggde dessa masterverk...
Trott eller inte, taget var reserverat att under natten ta oss fran rom till zurich och det taget skulle vi med!
Lustigt nog blev den knappt 12 timmar langa resan inte riktigt som vi tankt oss. Eftersom att resans reservation, med sovplats saklart, gick pa hela 30 euro var, sa hade vi saklart ocksa hoga forvantningar pa den. Det blir 12 snabba timmar tankte vi... Tills vi kom in i var vagn. Det mahanda att vi later aningen rasistiska nu, men det var inte mindre an typ 50 overenergiska koreaner. Vi har ju sjalvklart inget emot koreaner, utan det var sjalva gruppen som fick oss att sucka. Speciellt nar vi ser att vi inte ans fatt biljetter till samma kupe, och jonthe snabbare an blixten parkerar sig i den lugnare av dem, dar det dessutom rakade slinka in en urlacker brasilianare. Robert daremot fick pa bade gott och ont dela sovkupe med 6 av dessa aktiva koreaner.
Jag menar, det fanns ju anda ett och annat som var positivt med det, dom bjod ju pa ost!
Sa efter manga, for roberts del ostskivor senare var resan antligen slut och vi hade natt vart mal, zurich. Dar blev vistelsen dock allt annat an lang. Tanken var att vi skulle spendera dagen i en fin stad dar vi dessutom kunde se de fina alperna. Enda problemet var bara; det fanns inga alper dar! Vi hade akt forbi dem nar vi sovit i taget!!!
Vi var darfor inte sena med att leta efter en ny destination och sprang darfor in pa informationen och fick lite tips. Tips som slutade med att vi 3 timmar senare befann oss i en av varldens kandaste skidresorter, Sant Anton a.
Dagen dar spenderade vi genom att pa ett mycket fridfullt sett njuta av livet och alperna fran en solstol pa en av alptopparna. Urcoolt var det!
Och Jonthe, den "ekonomiske" av oss brassade sjalvklart pa med en kall och go pizza med flugor som en av huvudingridienserna for inte mindre an 9 euro!
Och nar vi anda var i farten och rorde oss i dessa rika kvarteren kom ju givetvis ocksa ett av de finare tagen vi sett pa luffen, da vi sett det mesta...
Val framme i Wien strax efter midnatt, denna gangen utan en lyxlagenhet och en varm ducsh som vantade fick vi istallet vandra genom den fesljumna wiennatten. Mysigt tanker ni, tungt, tanker vi. Det var namligen en ganska rejal stracka vi skulle ga.
Tanken var ju namligen att vi skulle ta ett tag direkt till bratislava nar vi kom till wien, men eftersom att vi kom till wien westbahnhof, sa gick vara planer at skogen. Bratislava-tagen gar namligen fran sudbahnhof.
Men efter manga om och men sa var vi framme vid den sodra stationen, dar det intraffade en ganska sa rolig grejj. Kandes lite som gud arrangerade en motesplats eller nagot for vi traffade namligen 12 andra svenska tagluffare i var egen alder! Alla var inte ens samma grupp heller, utan det var hela 4 tagluffargrupper dar!
Den nastan 2 timmar langa vantetiden pa taget gick allt annat an langsamt, trots den sena timmen. Vi delade mer an garna med oss av var erfarenhet av resans lopp och lyssnade aven pa deras storys.
Nu, ungefar 6 timmar senare sitter vi har pa ett hostel i bratislava och vantar pa att fa checka in i ett rum. Da blir det en rejal powernap som star pa menyn for att ikvall orka se slovakien by night.
Vi aker fran ost till vast
nar ni dar hemma ska veta
vi har det bast
Trott eller inte, taget var reserverat att under natten ta oss fran rom till zurich och det taget skulle vi med!
Lustigt nog blev den knappt 12 timmar langa resan inte riktigt som vi tankt oss. Eftersom att resans reservation, med sovplats saklart, gick pa hela 30 euro var, sa hade vi saklart ocksa hoga forvantningar pa den. Det blir 12 snabba timmar tankte vi... Tills vi kom in i var vagn. Det mahanda att vi later aningen rasistiska nu, men det var inte mindre an typ 50 overenergiska koreaner. Vi har ju sjalvklart inget emot koreaner, utan det var sjalva gruppen som fick oss att sucka. Speciellt nar vi ser att vi inte ans fatt biljetter till samma kupe, och jonthe snabbare an blixten parkerar sig i den lugnare av dem, dar det dessutom rakade slinka in en urlacker brasilianare. Robert daremot fick pa bade gott och ont dela sovkupe med 6 av dessa aktiva koreaner.
Jag menar, det fanns ju anda ett och annat som var positivt med det, dom bjod ju pa ost!
Sa efter manga, for roberts del ostskivor senare var resan antligen slut och vi hade natt vart mal, zurich. Dar blev vistelsen dock allt annat an lang. Tanken var att vi skulle spendera dagen i en fin stad dar vi dessutom kunde se de fina alperna. Enda problemet var bara; det fanns inga alper dar! Vi hade akt forbi dem nar vi sovit i taget!!!
Vi var darfor inte sena med att leta efter en ny destination och sprang darfor in pa informationen och fick lite tips. Tips som slutade med att vi 3 timmar senare befann oss i en av varldens kandaste skidresorter, Sant Anton a.
Dagen dar spenderade vi genom att pa ett mycket fridfullt sett njuta av livet och alperna fran en solstol pa en av alptopparna. Urcoolt var det!
Och Jonthe, den "ekonomiske" av oss brassade sjalvklart pa med en kall och go pizza med flugor som en av huvudingridienserna for inte mindre an 9 euro!
Och nar vi anda var i farten och rorde oss i dessa rika kvarteren kom ju givetvis ocksa ett av de finare tagen vi sett pa luffen, da vi sett det mesta...
Val framme i Wien strax efter midnatt, denna gangen utan en lyxlagenhet och en varm ducsh som vantade fick vi istallet vandra genom den fesljumna wiennatten. Mysigt tanker ni, tungt, tanker vi. Det var namligen en ganska rejal stracka vi skulle ga.
Tanken var ju namligen att vi skulle ta ett tag direkt till bratislava nar vi kom till wien, men eftersom att vi kom till wien westbahnhof, sa gick vara planer at skogen. Bratislava-tagen gar namligen fran sudbahnhof.
Men efter manga om och men sa var vi framme vid den sodra stationen, dar det intraffade en ganska sa rolig grejj. Kandes lite som gud arrangerade en motesplats eller nagot for vi traffade namligen 12 andra svenska tagluffare i var egen alder! Alla var inte ens samma grupp heller, utan det var hela 4 tagluffargrupper dar!
Den nastan 2 timmar langa vantetiden pa taget gick allt annat an langsamt, trots den sena timmen. Vi delade mer an garna med oss av var erfarenhet av resans lopp och lyssnade aven pa deras storys.
Nu, ungefar 6 timmar senare sitter vi har pa ett hostel i bratislava och vantar pa att fa checka in i ett rum. Da blir det en rejal powernap som star pa menyn for att ikvall orka se slovakien by night.
Vi aker fran ost till vast
nar ni dar hemma ska veta
vi har det bast
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
